Fjärilar på Gotland
Gotlands fjärilar
en resa bland vingar, växter och hotade livsmiljöer
Den här artikeln handlar om fjärilar på Gotland– var man hittar dem, hur man känner igen dem och hur de påverkas av förändringar i naturen. Vill du lära dig mer – gå en fjärilskurs på Gotland!
Gotland är inte bara sol, raukar och vindpinade kuststräckor – det är också ett av Sveriges mest artrika områden för fjärilar. På ön finns just nu 61 arter av dagfjärilar som lever här permanent. Det är en imponerande siffra, särskilt med tanke på att öns natur skiljer sig så mycket från fastlandet.
Gotlands natur är en mosaik av kalkrika marker, torra hedar, blommande ängar och lummiga lövskogar. Här finns unika miljöer som alvarmarker, med tunt jordtäcke och kalkhällar, där växter och insekter utvecklat särskilda anpassningar. Kombinationen av torra öppna ytor och små, fuktiga partier skapar förutsättningar för många olika fjärilsarter. En del av dem är vanliga, andra finns bara här och på några få andra platser i Norden.
Ökande intresse för fjärilar
Under de senaste årtiondena har intresset för fjärilar ökat markant. Tack vare moderna kameror och mobiltelefoner kan nästan vem som helst idag fotografera en fjäril i trädgården och sedan ta reda på vilken art det är.
Med hjälp av webbplatsen Artportalen, där naturintresserade rapporterar in sina observationer, har kunskapen om fjärilarnas utbredning förbättrats enormt. Där kan forskare och allmänhet följa hur olika arter sprider sig, minskar eller flyttar sina områden på grund av klimatförändringar och förändrade livsmiljöer.
Att följa fjärilar är inte bara ett sätt att uppleva naturens skönhet – det är också ett sätt att förstå hur naturen mår. Fjärilar fungerar nämligen som en indikatorart: när de trivs, trivs oftast också andra insekter, växter och fåglar.
Fjärilarnas livsmiljöer på Gotland
Gotlands natur är ovanligt varierad för att vara en så liten ö. Här finns både torra marker, öppna fält, kalkrika backar och skog. Varje typ av miljö erbjuder livsutrymme för olika fjärilsarter.
Alvarmarkerna – de kalkrika, steniga markerna med tunt jordtäcke som bara finns på Gotland och Öland – är hem för många unika arter. Här trivs växter som backtimjan, vit- och gul fetknopp samt kungsmynta, som i sin tur lockar fjärilar som svartfläckig blåvinge och väpplingblåvinge.
I de mer fuktiga skogarna hittar man arter som dårgräsfjäril, medan ängar och dikeskanter ofta sjuder av vita och gula fjärilar under sommaren.
Det är alltså inte bara antalet fjärilar som gör Gotland speciellt – utan variationen av arter och livsmiljöer.
Några av mest intressanta fjärilarna på Gotland
På Gotland finns både välkända och sällsynta fjärilar. Här följer några exempel på arter som är särskilt typiska för ön eller på annat sätt intressanta.
Riddarfjärilarna – de praktfulla jättarna
Bland de mest imponerande fjärilarna är apollofjärilen och makaonfjärilen.
Apollofjärilen, med sina vita vingar och röda ögonfläckar, trivs på torra hedar och alvarmarker. Den är både stor och lätt att känna igen. Makaonfjärilen, med sina gula och svarta vingar, flyger oftare längs kusten där larverna lever på växten strandkvanne.
Trots att båda arterna är fridlysta i hela EU är de fortfarande ganska vanliga på Gotland, tack vare de öppna markerna och det varma mikroklimatet.
Tjockhuvuden – de små, snabba
De små, snabba tjockhuvudfjärilarna är ofta svårare att lägga märke till. Den mest kända är smultronvisslare, en liten brunaktig art som flyger över hela Sverige.
En nära släkting är kattunvisslare, som är mycket ovanlig på fastlandet men relativt vanlig på Gotland, där den kan uppträda i stora antal på sina favoritplatser.
Vitfjärilar – de klassiska sommartecknen
De flesta av Sveriges vitfjärilar finns även på Gotland, men några arter – som höfjärilarna – saknas som bofasta. De rödgula och ljusgula höfjärilarna kommer ibland inflygande från södra Europa, men de lyckas sällan övervintra.
Den mest exklusiva vitfjärilen på Gotland är grönfläckig vitfjäril. Den är mycket sällsynt i övriga Sverige men har en relativt stabil population på Gotland, särskilt på ”störda” torra marker på norra delen av ön. Arten upptäcktes i stor mängd på Mästermyr redan 1966, och även om området vuxit igen finns fjärilen kvar i mindre populationer
Praktfjärilar och nykomlingar
Bland de stora och färgrika praktfjärilarna är dårgräsfjärilen den mest berömda. Den flyger framför allt i fuktig barrskog på mellersta Gotland, där larverna lever på växten lundstarr. Arten verkar ha ökat i antal under de senaste årtiondena, troligen tack vare det varmare klimatet.
Under de senaste åren har en ny art etablerat sig:
Sälgskimmerfjäril, som lever i lövskog och vars larver äter på olika videarter.
Två andra välkända fjärilar, tistelfjäril och amiral, kommer till Sverige varje år söderifrån. De kan i dagsläget inte övervintra här, men forskare tror att mildare vintrar snart kan göra det möjligt.
Nätfjärilar på Gotland
Bland nätfjärilarna är väddnätfjärilen särskilt uppmärksammad. Den har minskat kraftigt på Gotland på grund av utdikning av fuktiga marker och exploatering.
När dess värdväxt ängsvädd försvinner, har arten svårt att överleva.
Juvelvingar på Gotland
De små, glittrande juvelvingarna – ofta kallade blåvingar och guldvingar – är många på Gotland. Två av de mest sällsynta är väpplingblåvinge (bilden) och svartfläckig blåvinge.
Väpplingblåvingen trivs på torra marker och finns i Norden numera bara i Skåne, på Öland och Gotland.
Den svartfläckiga blåvingen har minskat kraftigt på fastlandet men har fortfarande starka populationer på Gotland, särskilt där det växer backtimjan.
Till de vackraste arterna hör också vitfläckig guldvinge, som tidigare var vanlig i hela Sverige men numera bara finns kvar i små bestånd, även på Gotland.
Fjärilssäsongen på Gotland
Redan när vårsolen börjar värma i mars kan man se de första fjärilarna. Det är arter som övervintrat som vuxna och nu vaknar till liv.
Först ut är nästan alltid citronfjärilen – hanarna är klargula medan honorna är ljusare och kan förväxlas med andra vita arter.
Andra fjärilar som vaknar tidigt är påfågelöga, nässelfjäril och sorgmantel. De övervintrar i uthus, vedbodar och håligheter i träd.
När våren övergår i sommar dyker nya arter upp. I juli når fjärilssäsongen sin topp. Då flyger stora och färgstarka arter som pärlemorfjärilar, följda av amiral och tistelfjäril.
Dessa har ofta utvecklats från ägg som lagts av honor som flög in från sydligare länder under våren.
Mot sensommaren kan man se andra generationer av flera arter, till exempel citronfjäril.
På sensommaren är trädgårdar och blommande ängar fulla av liv – ett tecken på att fjärilarna haft en god säsong.
Att känna igen olika fjärilar på Gotland
Att känna igen fjärilar är inte alltid lätt, men det finns några knep.
De större arterna – som apollofjäril och amiral – är lätta att känna igen.
Men bland blåvingar och pärlemorfjärilar kan det vara svårt.
Ett tips är att alltid försöka fotografera undersidan av vingarna. Det är där mönstret som skiljer arterna åt sitter. Många arter ser nästan identiska ut ovanifrån, men undersidan avslöjar deras identitet.
Fjärilarnas framtid på Gotland – hot och hopp
Allt fler människor har märkt att fjärilarna inte är lika många som förr. Det gäller inte bara på Gotland, utan i hela Europa.
Forskare pekar på flera orsaker: klimatförändringar, intensivt jord- och skogsbruk, bebyggelse och förlust av ängsmark. På Gotland har utdikning av våtmarker och kalkbrytning haft stor påverkan.
När marker torkar ut försvinner de växter som larverna lever av, och fjärilarna tvingas bort.
Exempelvis har väddnätfjärilen minskat kraftigt när ängsvädden försvunnit. Även arter som apollofjäril och blåvingar påverkas när deras kalkrika livsmiljöer försvinner.
Det är svårt att ersätta förlorade miljöer. Fjärilar har ofta specifika krav på både växt och miljö, och larverna kan vara ännu mer krävande än de vuxna fjärilarna. Den svartfläckiga blåvingen har till exempel en komplicerad livscykel som gör den extra sårbar.
Den svartfläckiga blåvingens märkliga liv
Den svartfläckiga blåvingen är en av Gotlands mest fascinerande fjärilar.Den lever på öppna, torra marker med växter som backtimjan eller kungsmynta. Honan lägger sina ägg i blommorna, och larven lever där under sina första stadier.
När larven är färdigväxt släpper den sig till marken och börjar utsöndra en särskild doft som lockar till sig rödmyror. Myrorna tror att larven är en av deras egna och bär hem den till boet.
Väl inne i myrboet lever larven som en parasiterande gäst – den äter av myrornas larver och puppor. Efter att ha övervintrat där förpuppas den och kläcks nästa sommar. För att arten ska överleva måste myrboet och timjanplantan ligga nära varandra, eftersom myrorna bara rör sig några meter från sitt bo. Om flera larver hamnar i samma bo kan de förstöra för framtida generationer genom att äta upp för många av myrornas ungar.
Det här samspelet mellan fjäril och myra är ett av naturens mest fascinerande exempel på samlevnad mellan arter, men det gör också arten mycket känslig för förändringar i miljön.
Fjärilar som hobby och forskning
Människor har länge varit intresserade av fjärilar. Deras skönhet, färger och variation gör dem till perfekta studieobjekt.
Förr i tiden samlade många fjärilar för att skapa vetenskapliga samlingar. Idag är det vanligare att man fotograferar dem istället, eller nöjer sig med att observera.
Men för forskningen är insamlade exemplar fortfarande viktiga. Vissa arter går inte att artbestämma säkert på bild, och modern forskning använder dessutom DNA-sekvensering för att förstå släktskap och spridning.
För att DNA ska kunna analyseras krävs relativt färska prover.
Så kommer du igång med fjärilsskådning
Att börja titta på fjärilar är enkelt. En kikare med bra närgräns eller en mobilkamera räcker långt. En riktig kamera med makroobjektiv ger förstås ännu bättre bilder.
Vill man lära sig mer finns entomologiska föreningar över hela landet där man kan få tips, delta i exkursioner och rapportera sina fynd.
En vanlig fråga är om insamling av fjärilar kan skada populationerna. Svaret är nej – i små mängder påverkar det inte arterna. En hona kan lägga hundratals ägg, och de individer man ser flyga är bara en liten del av hela populationen.
Det viktiga är att inte skada växtligheten när man rör sig i fjärilarnas marker. De stora hoten kommer inte från samlare, utan från förstörda livsmiljöer och förlorad biologisk mångfald.
Lag och skydd
I Sverige är det inte förbjudet att fånga fjärilar i sig, men man får inte samla i nationalparker eller vissa naturreservat.
Dessutom är några arter fridlysta enligt EU:s direktiv. Till dessa hör:
- Apollofjäril *
- Mnemosynefjäril
- Svartfläckig blåvinge *
- Väddnätfjäril *
- Asknätfjäril
- Dårgräsfjäril *
Fyra av dessa finns på Gotland *, vilket visar hur unik och skyddsvärd öns fjärilsfauna är.
Lär mer om fjärilar
Om du vill lära dig mer om fjärilar på Gotland och allmänt så kan det vara bra att gå en kurs. Varje år arrangeras en fyradagars fjärilskurs på Gotland. Du kan också läsa om fjärilar. Det finns flera svenska böcker med fantastiska bilder och detaljerade artbeskrivningar:
- Sveriges fjärilar – Bugbook Publishing (2019)
- Nordens fjärilar – Bonnier Fakta (2019)
- Dagfjärilar – en fältguide – Naturcentrum AB (2019)
- Dagfjärilar på Gotland – Länsstyrelsen Gotlands län (2022)
Sammanfattning fjärilar på Gotland
Gotland är ett fjärilsparadis – en plats där naturens mångfald ännu lever. Men även här syns tecken på förändring. Klimatet blir varmare, marker växer igen och livsmiljöer försvinner.
Samtidigt ökar människors intresse och kunskap. Tack vare fotografer, forskare och naturvänner får vi allt bättre förståelse för hur fjärilarna lever och vad de behöver för att överleva.
Om vi lyckas bevara växterna, ängarna och alvarmarkerna kan Gotland förbli ett hem för sina vackra, fladdrande invånare – och för alla oss som vill se dem dansa över sommarens blomsterängar i många generationer framöver.
Håkan Elmqvist
Håkan Elmqvist är författare till denna artikel . Han leder också Gotland Natures fyradagars fjärilskurs på Gotland. Håkan är en av Sveriges ledande experter på fjärilar och är också författare till flera fälltbestämningsböcker för fjärilar. Den mest kända och spridda verket är den kompletta fältguiden Sveriges fjärilar.
