Kungsörnen på Gotland
Kungsörnens dräkter, häckning och liv på Gotland – en inblick i rovfåglarna på Gotland
Kungsörnen, en av Sveriges mest imponerande rovfåglar, har länge varit ett signum för Gotlands rika fågelliv. Denna majestätiska fågel förändras både fysiskt och beteendemässigt under sin livstid. På Gotland har kungsörnen blivit ett ämne för intensiv forskning och skydd, och här får vi en närmare titt på deras dräkter, häckning, föda och de faktorer som påverkar deras bestånd.
I övriga världen förekommer kungsörn i stora delar av Europa, Asien, Nordafrika och i Nordamerika. Men inte på något ställe häckar hon lika tätt som på Gotland.
Vill du ha närkontakt med havs- och kungsörn – häng med på en örnsafari! Läs mer om örnsafari här!
Kungsörnen på Gotland
Gotland har idag över 80 etablerade revir av kungsörnar. Populationen är en av de tätaste i världen. Dock finns 85 % av alla revir i landet, i norra Sverige. Reviren är jämnt fördelade över hela Gotland. Örnarnas bon kan finnas väldigt nära mänsklig bebyggelse. Sedan 2010 har antalet revir ökat från cirka 60 till över 80, vilket är ett tydligt tecken på att beståndet är stabilt och starkt.
Kungsörnens Dräkter och Ruggning - Vad är speciellt för Gotland?
Kungsörnen genomgår en märkbar förändring i sitt utseende under de första 5-6 åren av sitt liv. Den unga kungsörnen bär en mycket mörkbrun dräkt, som har vita fält på vingarna och en distinkt vit inre del av stjärten. Med åren ljusnar dräkten, vilket är ett karakteristiskt drag hos denna rovfågel. Den byter några vingpennor varje år, och med tiden försvinner de tydliga vita pennorna på stjärt och vingar, vilka successivt byts mot mörkare dito. Honorna är generellt mörkare än hanarna, som ofta behåller ljusare fjädrar, främst i stjärten, men även i vingen.
Vad äter kungsörnarna på Gotland?
Kungsörnen är en generalist när det gäller föda. Den jagar mindre däggdjur, men även många mellan- och stora fåglar ingår i dess kost. Födan varierar beroende på tillgången, vilket gör kungsörnen till en anpassningsbar rovfågel. På Gotland är det vanligt med vildkanin, eller rabbis som den kallas på Gotländska – en favorit på kungsörnens meny. Tyvärr äter örnarna även en del igelkottar. Särskilt de yngre örnarna äter också en hel del kadaver, eftersom de ännu inte är duktiga jägare.
Så bygger kungsörnen sitt bo!
Kungsörnen bygger sitt bo, ett stort risbo, i tallar eller ibland på andra träd som björk, ek och asp. Boet placeras gärna i en kraftig grenklyka en bit under själva trädkronan. En annan rovfågel, duvhöken, bygger liknande bon – även om de inte är lika stora. Första lagret består av större grenar, som sedan kompletteras med mindre grenar och kvistar. Boet byggs på varje år och kan bli mycket stort, ibland så stort att det är synligt från långt håll. Det finns uppgifter på att ett bo kan väga mer än 1 ton (dock ej på Gotland).
Kungsörnens häckning- från parning till ungfågel
På Gotland stannar de vuxna kungsörnarna i sina revir året runt. Ungfåglarna drar runt på Gotland de första åren, men lämnar troligen inte ön. De flesta par häckar inte varje år, utan vanligen vartannat år. Häckningssäsongen börjar i senvinter, med ökad social aktivitet, revirmarkering mot sina grannar genom spelflykt. Boet förbättras kontinuerligt under året, och en del örnpar använder flera bon under olika år.
Äggen läggs i april, och ruvningen varar i ungefär 45 dagar. Ungarna blir flygfärdiga ungefär 50 dagar efter kläckning, normalt i mitten av juli. Vanligtvis läggs 1-2 ägg, och en unge överlever ofta de första kritiska veckorna.
Kungsörnen - en rovfågel med lång livslängd
Kungsörnar i det vilda kan bli upp till 25-30 år gamla. Den äldsta kända kungsörnen på Gotland är snart 24 år, och flera kungsörnar har nått en ålder på 15-20 år.
Forskning på Gotland, genomförd av SLU i Umeå, fokuserar på att förstå kungsörnens genetik, födoval, användning av landskapet i reviren och frågan om de lämnar Gotland. En intressant frågeställning är hur gotländska kungsörnar är genetiskt besläktade med andra populationer av denna rovfågel i Sverige.
Hot och utmaningar för kungsörnarna på Gotland
Trots att beståndet av kungsörnar på Gotland är stabilt, står de inför flera hot. Mänsklig påverkan, som eldistributionsnät, skogsbruk, och vindkraft, har negativ inverkan på örnarnas livsmiljöer. En vanlig dödsorsak för en ung kungsörn är att den sätter sig på en elstolpe/transformator och får en elektrisk chock. Störande aktiviteter som orienterings- eller rallytävlingar kan påverka örnarnas häckning negativt om de genomförs under den känsliga häckningstiden.
Vad kan du göra om du hittar en död eller skadad kungsörn?
Om du hittar en död eller skadad kungsörn på Gotland, är det viktigt att du kontaktar polisen. Eftersom kungsörnen är statens vilt, ansvarar polisen för att ta hand om fågeln. Vid misstanke om brott skickas fågeln vidare till Naturhistoriska Riksmuseet eller Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för vidare undersökning.
Länsstyrelsens uppdrag att skydda kungsörnen
Länsstyrelsen på Gotland ansvarar för att inventera kungsörnarnas population varje år och skydda dessa rovfåglar från störning och exploatering. Genom information och samarbete ska beståndet av kungsörnar bevaras och säkerställas för framtiden.
Kungs- eller havsörn? - så skiljer du lättast på örnarna.
På lite håll kan det vara svårt att avgöra om det är en kungs- eller havsörn du fått in i kikaren. Om du vill lära dig ordentligt – häng med på en rovfågelkurs på Gotland. Unga och gamla örnar ser olika ut. Här följer de bästa artkaraktärerna:
- Teckning på stjärt. Helt vit stjärt = gammal havsörn. Vit innerdel av stjärten och svartaktigt ändband = kungsörn.
- Teckning på vingar: Allmänt spräcklig teckning = havsörn. Vita fält centralt på vingarna = ung kungsörn.
- Vingställning. Horisontell vingställning (H) = havsörn. Svag V-ställning = kungsörn.
Kännetecken för havsörn
- kort stjärt (helt vit hos gammal fågel).
- kretsar med horisontell vingställning (H = havsörn).
- breda, jämnbreda vingar.
Kännetecken för kungsörn
- medellång stjärt – jämför med vingbredd!
- kretsar med vingarna i ett svagt ”V”.
- ungfågel har tydliga vita teckningar ute på vingarna och på stjärtens innerdel.
Slutsats - kungsörnen som symbol för Gotlands fågelliv
Kungsörnen är en ikon för Gotlands unika fågelliv och ett viktigt bevis på hur rovfåglar trivs i våra svenska landskap. Genom att förstå och skydda denna imponerande rovfågel kan vi säkerställa att framtida generationer också får uppleva den majestätiska kungsörnen på Gotlands himmel.
Vill du veta mer om kungsörnar?
Här följer några tips på vad du kan göra:
- Häng med på en örnsafari med GotlandNature.
- Deltag i en rovfågelkurs.
- Läs mer om kungsörnar. Här följer några intressanta referenser:
